Cykelvasan

👍för ännu en #cykelvasan 37:a på tiden 02:46:52 @emeliekarlssonlanden körde starkt! 30:e plats i damernas race. #ckmaster

Ett foto publicerat av Erik Karlsson Landén (@eriklanden)

Ett landsvägslopp där alla har 30 cm bredare styren och vägarna är 30% smalare. Loppet som får “riktiga” MTB-cyklister att fnysa åt de få gupp i vägen som vissa motionärer kallar tekniska partier. Ett lopp som en renodlad LVG-cyklist utan tvekan kan vinna. Loppet som hjälper att flera månader innan sälja helstela MTB-hybrider med frasen “-perfekt för…     Cykelvasan”

Personligen har jag aldrig optimerat cykel för detta loppet. Har verkligen inte förstått hetsen kring att slänga på en helstel gaffel för att spara ynka gram och istället tappa känseln i händerna i höjd med Evertsberg. Det går nedför till Mora! Faktum är att jag kör näst intill hela loppet med öppna dämpare både bak och fram. De få gånger jag låser är startbacken och släta grusvägar uppför när jag för några sekunder vill ställa mig upp, oftast endast för att inse att jag hellre sitter. Det enda jag gör är att slänga på ett par Thunder Burt, för er som inte vet vad det innebär så är det alltså däck. Däck som går som Thunder så länge man kört rakt fram, de är faktiskt inte bra till något annat. Cykelvasan är ganska mycket rakt fram och så länge man vet om att man har sidogrepp som att köra på fälgen så brukar man kunna reda ut det.

Eftersom syrran skulle köra i damerans tävlingsklass som i år startade 45 min innan första herrstart så kändes det lite som att gå upp mitt i natten. Emelie som för övrigt blev intervjuad av DN dagen innan loppet, finns att läsa här. Enda fördelen skulle väl vara att min cykel kanske skulle få bo allra längst fram i led 1. Trots att jag är där 40 min innan utsatt tid för när fållorna ska öppnas så ligger det givetvis minst 20 cyklar där inne. Suck… Värmde upp ett par gånger upp i backen på crossen och ställde mig i fållan 08:10.

Jag körde en gång för länge sen riktiga Vasaloppet på skidor, då minns jag att det va sån glad spelmanna-musik. Här 30 sekunder innan start spelar de någon ödesmättat filmmusik. Känslan är att vi är påväg in i Mordor och har ungefär 1 på 10 att överleva den är resan. Mitt förslag är att ni byter ut denna till nästa år, här är två förslag på låtar som förhoppningsvis ger en något härligare stämning.

Paul Simon – Me and Julio Down by the Schoolyard
Kör låten till 1:35 där han sjunger, woaho så sticker vi sen.

Beyoncé – Best Thing I Never Had
Vilken dänga! Den är riktigt lång med så alla tävlingsklasser hinner nog iväg!

Själva loppet va som vanligt rätt hetsigt, alla ska fram osv. Börjar kunna detta nu och som vanligt blev det en krash på gruset runt 5 km när det ska börja gasas. Lyckades trassla mig ur den och va nog sista man som precis jagade ifatt klungan. Efter att ha överlevt nedförsbackarna kring Mångsbodarna fick jag slita hårt för att orka gå med uppför igen. Det är ofta här de som öppnat för hårt brukar släppa så jag körde taktiken stirra in i framförvarandes bakväxel tills backen är slut, alldeles för lätt att ge upp om man ser hur långt det är kvar och det flög av några stycken. Den klungan som formades här va den som höll ihop resten av loppet förutom några som flög av i backarna kring Oxberg.

Mot slutet av loppet började det stundtals gå riktigt sakta och jag har tidigare vart med om att hela klungor kommit ikapp och förbi på slutet, så jag försökte gå upp och hålla lite fart. Från 6 km in i mål va det i stort sett bara jag som körde. Brukar vara ganska stökigt in i Mora så hade taktiken att va först in på upploppet. Det höll inte riktigt då det small till vid Auklandbron 100 meter innan och jag fick ett rätt jobbigt upplopp. Spurtade om 29-50 och hamnade 37:a på tiden 02:46:52. Målet va top 50 så får va nöjd. Får se om jag kommer tillbaka nästa år.

Tack till morsan som skötte langning exemplariskt i Evertsberg. Loppet på Strava: https://www.strava.com/activities/674869297

Gjorde ett test detta loppet att käka minimalt med frukost, har haft problem med att äta tidigt och mår mest illa. Det funkade utmärkt.

Cykel: FS 29″
Utväxling: 36 , 10/42
Däcktryck: 2,4 bar
Närningsintag: 2,5 gel + vatten.

Alingsås MTB Challange

DSC_4364
Masterstart med gött snack!

Efter en heldag i Vallåsen på Endurohojen så bestämde jag mig sent för att ändå köra långlopp. Kan ju vara bra att sitta lite längre på MTB:n om man nu ända ska upp till Sälen om nån vecka. Mekade bort dropperposten för att spara några placebogram, samt stansade om hjulen till ett par snabba däck. Kollade lite snabbt vad det skulle va för bana och via omvägar hörde jag (ville kanske höra) “-det är mest grusväg”. Ok, men då kör vi 2 bar i däcken! Någon jag skulle få lida ganska hårt för senare. MTB-starter brukar för mig vara förknippat med maxpuls och tunnelseende redan efter några sekunder, men här va det mysig masterstart.

När vi väl blev ivägsläppta efter någon km så va det uppför nästan direkt. Jag gjorde ett ganska ok försök att komma upp i fältet och haka på Lindgren o co, men det gick för fort. Bestämde mig för att ta det i min takt och slog av några procent. På första stigen kändes det lite som jag va tillbaks på min Cyclepro Ambush anno 1997, antog att jag missat att låsa upp dämparna, men allt såg ok ut. Det visade sig senare att det kommit in luft i systemet för lockouten och min bakdämpare har bestämt sig för att jag ska cykla stelt denna dagen. Det va inte så mycket stig visade det sig, så gick ändå rätt ok. Hamnade i en grupp på 4 pers som körde ihop på första loopen. Visste att andra varvet skulle vara fler stigningar, men hade inte riktigt föreställt mig det som kom. Det tog verkligen aldrig slut. Stigningar som nätt och jämt gick att ta sig upp för. Landade någonstans på 900 höjdmeter på 6 mil, vet inte hur bra Garmin har räknat på det, men bra jobbat att få till en sådan bana i Alingsås, riktigt utslagsgivande! Av gruppen på 4 så va vi  bara två kvar efter 4 mil och vi körde ihop hela vägen in i mål. Slutade på en 17:e plats, 10:svensk. Resultat finns här: http://amc.bike/resultat/

Ett superkul race med en bana som verkligen gör att den bäste cyklisten vinner!

DSC_4358

DSC_4493
2 min till mål!

U6 Cycle Tour

Gästspelade lite i GCT under U6. Tyvärr lite mycket strul för min del, men alltid lär man sig något. Förutom den vanliga svenska elitklungan som brukar räcka gott så fanns även en del snabba norska och danska lag med. Totalt 162 personer i elitklassen.

13713468_10153827788063175_851456938_n
Foto: Emelie Karlsson Landén

Etapp #1 Prolog 3,2 km
Körde vanlig linjehoj och dängde till med 5:02 som räckte till en 64:e plats, kanske inget att skriva hem om, men större delen av fältet bakom mig snarare än framför är alltid något.

Etapp #2 Linje 147km
Såg ganska ljust ut ett tag, men självklart skulle det börja regna. Lagom till banans 2km grusparti utför öste det ner. En ganska stor grupp gick loss tidigt och höll hela vägen. Några lyckades brygga upp, men alla från oss satt kvar i klungan ända in i mål. Vi va uppe och körde en del på de sista varven, men kanske mest för att slippa allt stök där bak. Riktigt hetsigt med så mycket folk som vill fram.

Etapp #3 Linje 187km
Kanske den etapp jag trodde skulle bli svårast att orka för mig, har nog aldrig cyklat längre än 15 mil och gillar snabba och hårda tävlingar. Benen kändes bra och jag tryckte nog en gel varje halvtimme efter förta timmen, ständigt livrädd för att bonka. I varje igångdrag tänkte jag att nu kommer den snart, den där känslan av totalt orkeslöshet, matt blick och dimmig syn. Släggan! Men den dök aldrig upp, istället valde jag att köra rakt in i två personer som vurpade framför mig i langningen ut på sista varvet. Lyckades lägga ned cykeln sådär lagom smidigt för att skrapa reglagen och sedan ett längdhopp för att inte trampa på min eller de andras cyklar. Förutom en ganska ordentlig sträckning i säte/baksida lår så gick det ok. Lyckas lirka upp min cykel ur högen och är fast besluten att hinna ikapp klungan. Jag kommer ungefär 1 meter innan jag inser att jag böjt styren i vurpan. Får hjälp med verktyg, men saknar torx. Inser nu att tiden att hinna ikapp klungan är förbi och får till slut tag på rätt verktyg för att meka rätt styret och sätter sedan iväg på de sista 3 milen på egen hand. Det va svintrist och himla jobbigt. Dock riktigt nöjd över att energin fanns där och jag kände mig stark,kanske för att jag åt min egen vikt i gels med svartvinbärssmak.

13717992_10153710553861596_2042450631_o

Etapp #4 GP
Allt gick fel och jag orkade inte. För feg i kurvorna och för svag på rakorna. Hade verkligen hoppats på att kunna bita mig fast, men va inte ensam om det. Det höll i 50 min. Riktigt besviken.

13706236_10153827789908175_2086465726_n
Foto: Emelie Karlsson Landén

Etapp #5 Linje 128km
Utan tvekan det läskigaste LVG-lopp jag kört. Samma hets i klungan som hela veckan, men släng på hällregn och ett utförsparti med mer tjälskott än hel asfalt och random potthål i 75km/h. Med en smula ångest lyckades jag sitta rätt bra i klungan för en gång skull, släppte medvetet lite luckor utför för att inte köra på marginalerna och avancerade när det gick uppför. I en backe utför på tredje varvet hamnade jag mitt i en crash, bokstavligen. Någon la sig en bit fram i klungan och jag lyckas precis få stopp på min cykel, mycket tack vare framförvarandes bakväxel som tog en vända i mitt framhjul. Två cyklister kommer på var sin sida om mig på marken och en sadel flyger i huvudhöjd och landar 4 meter fram på vägen. Jag vänder mig om och en Bliz-merida-cyklist är mitt i en flygtur ut i diket. Jag verkar vara den enda runt omkring mig som har en hel cykel och faktiskt inte har en skråma. Något skärrad gör jag en snabb okulärbesiktning och bedömer att framhjulen är tillräckligt rakt för att åtminstone försöka gå ikapp klungan. Ett försök som slutade i en mjölksyrefest redan efter några hundra meter. Tog det sen i min egen takt och klev av vid varvning.

Etapp #5 Tempo 128km
Så klart lite kört på förhand utan tempocykel, men blev en bra sista urblåsning på runt 21 min.

13714555_10153828165988175_127200148_n
Team Tre Berg va laget som styrde och ställde denna veckan, här på GP:t. Foto: Emelie Karlsson Landén

 

 

 

 

Svenska Mästerskapen i Linjelopp

För lite mer än tre år sedan köpte jag min första LVG-cykel. Hade något då sagt att jag skulle ställa upp i SM hade jag nog bara garvat. Va kanske inte direkt planerat, men midsommarplanerna gjorde att jag ändå hade blivit fast i Västerås under loppet. Så varför inte, blir nog bra träning… Det blev det. Banan på 12km bjöd på det mesta. Kullersten utför, tighta kurvor och snabba sprintbackar.

Lagom till upprop börjar det. Regnet öser ned och klockan säger 20 min till start. All form av uppvärmning känns bortkastad men samtidigt, det finns ju 18 mil att köra sig varm på. Det kördes såklart full gas från början och jag va för feg för att behålla positionen, främst utför på kullerstenen. Kunde hämta in det uppför och till viss del på den långa rakan vid målgången, men det sprack av till slut och jag hamnade i en grupp med 10-15 personer som jagade klungan. Trodde det va kört, men tänkte att några varv på höga watt är inte dumt när man ändå sitter på cykeln. Efter 3 varv med ganska bra samarbete ser vi klungan igen, jag tar en förning och lyckas komma ikapp uppför. Jag låg sen stundtals ganska långt fram i klungan, men tappade åter igen utför, och fick jaga på långa rakan. Något som i längden blev väldigt jobbigt. 3 timmar 38 minuter och 41 sekunder höll det, inräknat ett ensamt varv. Jag hade inte räknat med att hänga med så länge och får summera det hela som lärorikt. Grymt kul med Larsén som segrare, välförtjänt!

Lite bilder (Foto: Elin Göransson)

ykS83uDl6U70BdeQojWX8rAKz9JDW2-pN3fnrt8iGFI-2048x1365
Precis innan jag kliver av.

 

DSC_3403
Bra support!

 

DSC_3385
Klungan som jagar utbrytningen.

Strava: https://www.strava.com/activities/621958394

Vänersborg GP (Kulhavy style)

Efteranmälde mig i senior för att hinna hem till Göteborg i tid. Visade sig att det går undan där med! Fick en bra start och va 2:a ut ur första kurvan. Det kändes tryggt då det brukar va ganska stökigt de första varven innan såna här lopp sätter sig. Tyvärr så small det rätt bra några gånger bakom mig, hoppas att det lät värre än det va.

Någonstans runt 20 min händer det, råkar komma lite långt ut i en kurva och måste hoppa upp på trottoaren och ner igen, landar lite långt bak på sadeln och “knak”, när jag sätter mig igen känns det lite skevt, sadel pekar typ rakt ner i backen och vill inte tillbaka. Jag har alltid tyckte att 14n på den skruven låtit lite 🙂 En rätt aggressiv position som kanske till och med kan va till nytta tänkte jag först och blev påmind om hur Jaroslav Kulhavy brukar ha sin sadel, vill minnas att han gillar det pga av sittställningen i branta backar blir optimal. Några branta backar va det tyvärr ganska ont om på denna bana. Hittade till slut någon sorts sittposition som funkade och bombade vidare.

13262109_10153580308806596_2144560899_o
Min Cykel (jag tror min vinkel är något aggressivare)

 

1426674714260-1g7zolxi7qzni-700-80
Jaroslavs cykel.

 

http://www.bikeradar.com/mtb/gear/article/pro-bike-jaroslav-kulhavys-specialized-s-works-epic-wc-29-43850/

Någonstans precis efter detta så kommer även regnet. Senast jag körde GP i regn va Skara GP och precis som i Skara fanns här kullersten. Och den blir precis lika hal i Vänersborg visade det sig. Emelie som va med och hejade och fotade uppskattade det till att halva startfältet crashade bort sig. (så många va det nog inte) Är även lite skeptisk till att inte plocka av varvade åkare på såhär snabba och ändå rätt luriga banor, folk va helt enkelt i vägen.

Inget jag kunde skylla på dock, mina chanser försvann på långa rakan då jag tror det va Peter Karlsson från CK Bure som tog en monsterförning och jag tappade kontakten med de fyra första. Gjorde en del halvhjärtade försök på egen hand, men det va stadiga 10 sekunder fram ända in i mål. Såg till att va först in i kurvan mot målrakan på sista varvet och drog igång för att ändå hålla en ok 5:e plats.

Tack Emelie Karlsson Landén för alla grymma bilder. Hon bloggar även om cykel för Långloppscupen, tycker jag ni ska läsa här

Och för er som gillar data: https://www.strava.com/activities/584374316

index

13288492_10153706190638175_1581401597_o  13275574_10153706190668175_1660501129_o

13282352_10153706190798175_1792970376_o

 

Göteborgsgirot GP

Målet va att inte bli avplockad, kanske lite lågt satt, men med tanke på säsongen hittills och startfältet så kändes det rimligare än typ seger. Grym publik mitt i Göteborg gjorde det såklart enklare att bita sig fast i klungan i dryga 50 min. Filmade hela loppet, finns längst ned!

DSC_0074

DSC_0099

DSC_0197

Olof Åström först upp på Avenyn.

DSC_0230

 

DSC_0241

Segraren:  Isac Lundgren

DSC_0115

DSC_0101

DSC_0087

Alebacken

Efter missären helgen innan då vi åkte hit på en söndag och fick cykla upp för backen va nu liften öppen. Grymt jobbat av gänget bakom detta bygge, att få till något på den lilla fallhöjden är riktigt bra. Vi va lite udda fåglar med enduromunderingar bland alla full-facehjälmar och DH-riggar, men mycket av stöket vi inte värre än en teknisk XC-bana och det kör man ju i lycra så… bortsett från vänstra sidan liften där det va rätt scary även med 67 graders endurosetup och dropper. Vi höll oss till högra sidan där man fick lite längre åktid.

DSC00074

Niklas på en Stumpjumper FSR 29″, gick utmärkt att köra med här.

DSC00202

Lite air time på sista hoppet innan liften.

 

 

Niklas satsar friskt!

Jag kör ett helt åk

Kinnekulleloppet

Svensk landsvägscykling när den är som allra mysigast, 0 grader i luften, snöblandat regn och 10cm snö vid starten uppe på högkullen
(Kinnekulle)

DSC_0907

Efter lite diskussioner om att ställa in så bestämdes det att starten skulle bli av, men ett varv kortare än planerat. Lika bra, man är ju ändå på plats. Tävlingspremiär för mig!

DSC_1203

Gick relativt lugnt och sansat på första varvet, men benen kändes stumma. Testade att stöta några gånger för att få igång kroppen, som här när jag ligger först. Kändes aldrig riktigt som att kroppen vaknade, men testade upp i backen på första varvet och fick några meter, men kvittot kom ganska omgående, stum och svag… Lite strul i mitten av backen när en går i backen framför mig och
jag försöker göra en “Sagan” som failar ganska ordentligt, slutar med att han får mitt hjul i bröstet.

Jag får jaga, men lyckas aldrig riktigt komma ikapp. Det blev ett ensamt sista varv och en väldigt jobbig avslutning, men ingen DNF, trodde jag va sist, men visade sig att det va några tappra bakom med.

DSC_1212

Per spurtar mot en fin andraplats!
DSC_1235

Jag stretar i mål, hade kul även om jag hade hoppats på bättre.
DSC_1254

Enda som funkade riktigt bra va den här:

DSC_0909

Resultat här

Loppet på Strava: https://www.strava.com/activities/555287231
Tid: 1:35:40
Snittwatt: 262w
Weighted Average Power: 291w

Träningsläger i Malaga

tumblr_o4cz8r3ysg1tg4otro1_1280
Från den längsta rundan jag körde. 128km https://www.strava.com/activities/517780144

 

Efter några vändor i Girona va det dags för nya vägar. Lite längre söder ut blev det, vilket resulterade i något stabilare väder.
Vi bodde mitt i stan och det va inte mer än 5-10 minuter så va man uppe i bergen. Ett grymt resmål om man vill både cykla och bo i storstan. I vanlig ordning höll inte min kropp ihop riktigt, efter ett kvällspass med 3×10 min rakt upp i bergen på lite för låg kadens började det kännas i vänster knä. Fick ta det riktigt lugnt resten av vistelsen, men hann med följande rundor ändå.

72km https://www.strava.com/activities/516192062
94km https://www.strava.com/activities/517045929
128km https://www.strava.com/activities/517780144
100km https://www.strava.com/activities/519973924
46km https://www.strava.com/activities/520084996
27km https://www.strava.com/activities/521149150
49km https://www.strava.com/activities/522142031
61km https://www.strava.com/activities/523649153

Vi va där över påskhelgerna och i Andalusien tar man påsken på allvar. Man startar söndagen före påsk och avslutar på påskdagen. Det va ceremonier i stort sett varje dag vi va där, men mot slutet av veckan va det som störst. Långa parader som bar på riktigt stora statyer, ackompanjerat av en mäktigt orkester med trummor och blås. Som mest räknade jag till uppåt 400 personer bar en staty.

tumblr_o4gaptqr6e1tg4otro9_1280

Ganska festligt till en början, men även något svårt att få till sömnen då detta pågick ganska långt in på nätterna. Ett tips är att inte bo mitt i stan om man vill sova under påskveckan i Malaga. Cyklingen va annars superfin!

tumblr_o4cz8r3ysg1tg4otro5_r1_1280
After bike på takterassen.
tumblr_o4gaptqr6e1tg4otro2_1280
Bara 20 min från centrum.
tumblr_o4gaptqr6e1tg4otro10_1280
Ännu mer parader
tumblr_o4cz8r3ysg1tg4otro2_1280
Dimmigt uppe i bergen

Spara

Spara

Spara